StatCounter

måndag 31 augusti 2015

Ojnareskogen skyddas!

Åsa Romson (MP) presenterar beslutet
Idag fattade regeringen beslut om att skydda Ojnareskogen som Natura2000-område. Något annat var egentligen inte att vänta med tanke på Sveriges åtaganden gällande naturskydd och vilka unika värden området Bästeträsk, där Ojnareskogen ingår i, har.

Såhär beskriver Länsstyrelsen på Gotland området:
"Detta är ett mycket stort, sammanhängande hällmarksområde som saknar sin motsvarighet på Gotland, i Sverige, i norra Europa och troligtvis i världen. Området är klassat som riksintresse för naturvård och utgör det största, landbaserade riksintresset för naturvård på Gotland; cirka 9600 hektar.”
Bästeträsk - snart Nationpark?


Men enkelt var det inte. Nordkalk och SMA har planer på storskalig kalkbrytning inom området och båda har för närvarande var sin ansökan som behandlas i miljödomstolarna. Förutom världsunik natur och kalkjobb är även hotet mot vattenförsörjningen på norra Gotland en viktig aspekt när domstolarna ska fatta sitt beslut. Processen har tagit över 10 år - lika länge har mitt engagemang (och många andras i ännu större grad) också varit i frågan. En översiktlig beskrivning av konflikten vatten/natur/jobb m.m. gav t ex Miljöaktuellt 2008 och kan läsas här.

Domstolen pausade i april (Nordkalk)/maj (SMA) förhandlingarna för att ge regeringen möjlighet att ta ställning till Naturvårdsverkets förslag kring Natura2000. Fram till 31 augusti fick regeringen på sig innan det hela drar igång igen. På målsnöret levererade regeringen nu sitt beslut och det är uppenbart att det har funnits starka krafter som har velat stoppa beslutet in i det sista. Ett exempel på detta är den sista vändan till Länsstyrelsen för att se om det inte fanns andra områden som skulle kunna ersätta Bästeträsk - trots att detta egentligen hade framgått av allt material som presenterades till regeringen. Beslutet innebär nämligen med största sannolikhet att det inte blir några fler kalkbrott i området.

2012 i Ojnareskogen
Utan Miljöpartiet i regeringen - och Åsa Romson som miljöminister - hade området högst sannolikt aldrig skyddats. Skönt att kunna se att en långsiktig syn på samhällsutvecklingen kan få genomslagskraft i vardagen med de Gröna i regeringen. Att detta innebär att man måste ta itu med konflikter som uppstår idag istället för i framtiden följer som ett brev på posten. Det kan vara jobbigt, men helt nödvändigt om man tror på att vi ska leva på denna planet även i framtiden.

Redan för 10 år sedan (Gotlands Tidningar 20 oktober 2005) skrev jag om konflikterna i samhället på grund av planerna på kalkbrott. Citat ur artikeln:

”Men jag har respekt och förståelse för skriket efter arbetstillfällen. Dessa är en bristvara och det kommer att kräva en rad insatser av såväl politiker som de bosatta för att komma till rätta med detta problem. Jag anser dock att det vore fel att satsa allt på att förlänga kalkbrytarjobben med 20 år till för att sedan hamna i samma problemläge fast då med betydligt sämre förutsättningar än nu. Samma respekt finns tyvärr inte alltid gentemot dem som ställer sig tveksamma till kalkbrottet. Jag oroar mig starkt på grund av de samtal jag har haft med gotlänningar på norr som inte öppet vågar uttala sig mot Nordkalks planer. Bakom detta ligger en rädsla för reaktioner ifrån omgivningen och erfarenhet av tidigare aggressiva bemötanden av människor som känner att deras jobb är hotade." 

Slitningarna är närvarande mer än någonsin och - vill jag påstå - har bara blivit värre under åren. Jag är glad för att regeringen har landat i sitt beslut att skydda området. Men jag är också bekymrad för hur de som känner att de förlorade dragkampen om kalkjobben kommer att ge uttryck för sin besvikelse.

Jag hoppas att regeringens paket för ersättningsjobb som uppgår till 100 miljoner kan balansera förlusten av arbetstillfällen på norra Gotland. Processen för att läka såren kommer att ta tid. Jag hoppas att vi hittar sätt att samla krafterna på norra Gotland igen för att tillsammans utveckla vårt samhälle.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar